Praktiska konsekvenser
… för studenter … för lärare

Reflektera regelbundet över vilken studieteknik du föredrar: det är intet säkert att du använder metoder som ideala för dig.
Se till att du exponeras för ditt studiematerial på ett så varierat sätt som möjligt: föreläsningar, diskussioner, böcker, videos, grafik, recitering, quiz, etc.
De metoder som dokumenterat fungerar för långsiktigt lärande upplevs som arbetsamma. Upplevelsen är helt befogad eftersom de effektivt engagerar din hjärna. Därigenom är de också effektiva och leder till rikare och starkare långsiktigt tillgängliga kunskap på kortare tid än andra arbetssätt.

Även om olika studenter föredrar att stoff presenteras på olika sätt är det inte meningsfullt att skräddarsy undervisningen till dessa preferenser.
Allas inlärning befrämjas av att exponeras för stoff med så många 'modaliteter' som möjligt såsom via tal, text, grafik, diskussioner, videos, quiz, etc.

Vad menas med learning style?

Alla lärare kan förväntas vara bekanta med begreppet ”lärstil” (=learning style) introducerat för ca 70 år sedan [1] och spritt inom undervisningsvärlden sedan 1980-talet.

Vad få känner till är att det finns drygt 70 (!) olika sätt att definiera lärstil med ett drygt 10-tal som kan räknas som ”major” [2]. Eftersom alla dessa modeller har sina specifika teoretiska perspektiv går det inte att enkelt förklara vad som i praktiken avses med learning style.

Vad nästan alla modeller har gemensamt är

en teoretisk utgångspunkt utan koppling till vetenskaplig inklusive neurofysiologisk och -psykologisk litteratur
de hävdar att det är meningsfullt att kategorisera individer baserat på hur de föredrar olika inlärningsmetoder
de förmodar (nästan alla) att dessa preferenser är stabila egenskaper hos individer,
de används för att implicit eller explicit hävda att en individs preferens för inlärningsmetoder också är den effektivaste inlärningsmetoden för just den individen, och som en konsekvens att
lärare bör anpassa sin undervisning till olika individers LS.

Punkt 1 är okontroversiell: de allra flesta föredrar specifika inlärningsmetoder (även om preferenserna inte nödvändigtvis är stabila)

De övriga punkterna (2–5 ) saknar fortfarande vetenskapligt stöd trots att belägg för dem har undersökts i ett otal studier under årtionden.

Learning styles: vad är problemet?

Den modell som de flesta lärare troligen har stött på är VARK introducerad 1987 av Fleming & Mills (publicerad 1992) [3]. VARK utgår från att individer har olika preferenser för inlärning:

Visual (V): Föredrar ”grafisk” presentation av undervisningsmaterial: bilder, diagram, flödesscheman, symboler, etc.
Aural/Auditory (A): föredrar auditiv presentation av undervisningsmaterial, t.ex. genom höra något beskrivas
Read/Write (R): föredrar att processa undervisningsmaterial genom är läsa eller producera text
Kinesthetic (K): föredrar att bearbeta undervisningsmaterial praktiskt (fysiskt eller virtuellt)

#1: Modellen är uppenbart inte kongruent men vad vi idag vet om hjärnan

Modellen implicerar att det finns diskreta ”ingångar” till hjärnans högre funktioner. De hjärnområden som är dedikerade för visuell, auditorisk och kinestetisk information har emelelrtid rikligt med inbördes förbindelser som påverkar informationsbearbetningen [4] (jmf. [5]). Ett slående exempel på detta är att vad man hör kan bero på vad man samtidigt ser exemplifierat med den s.k. McGurk-effekten.

I korthet, VARK implicerar en oinitierad bild av vad idag är känt om hur vår hjärna bearbetar information.

#2: Det finns ett otal ”karaktäristiska lärstilar”

Över 1 miljon (!) individer har analyserats med VARK-enkäter [6] och klassificerats efter sina preferenser. Det genererade totalt 17 grupper fördelade på

34 % monomodala, dvs med inlärningspreferens dominerad av V, A, R eller K,
20 % bimodala, t.ex. V+K och V + A,
15 % trimodala, VAR
31 % four-part preferences, dvs de ”föredrog” alla fyra modaliteter.

Flera av dessa 17 grupper bildar dessutom distinkta undergrupper (t.ex. ”mild K” och ”strong K”) så det totala antalet lärstilar lärare förväntas hantera uppgår (f.n.) till 25. För att göra saken värre är det inte säkert in lärstilar är stabila hos individer över tid.

Att i praktiken försöka erbjuda alla dessa grupper matchande pedagogiska metoder ter sig helt orealistiskt.

Notera att lärarstilar inte uppvisar några könsskillnader (och om de finns är de försumbart små).

#3: Studentes inlärningen stärks inte om undervisning matchar deras lärstilar

Man kan visserligen hitta exempel på studier publicerade före 2008 där sådana effekter rapporterats men de brändes alla till aska år 2009 av Pashler et al [7]. De konstaterar visserligen att många har påvisat interaktioner mellan lärstil och pedagogisk metodik men ingen har visat det som är lärstils-förespråkarnas huvudpoäng, nämligen att studenternas inlärning stärkas genom att anpassa undervisningen till deras individuella lärstil.

Anpassning kan t.o.m. ha en negativ effekt. Ett exempel är att att lärstilen hos 426 anatomi-studenter bestämdes enligt VARK. Man man jämförde studenter som använde inlärningsstrategier teoretiskt kongruenta eller inkongruenta med sin lärstil. Studiemetodik kongruent med individers lärstil hade för vissa grupper negativ effekt på studieresultatet [8].

#4: Det finns starka kommersiella intressen bakom "learning styles"

Ett möjligt skäl till att många uppfattar VARK och liknande verktyg som legitima pedagogiska verktyg trots avsaknaden av vetenskapligt stöd är påverkan via starka kommersiella intressen. Två av dessa aktörer är

Företaget VARK-Learn Ltd (registrerat i New Zealand) har copyright på VARK-tester. För 37.59 USD och erbjuder de upp till 30 individer ”An annual VARK Subscription provides you with the rights to use the principles of VARK in teaching or training programmes” (länk). Vad detta företag hävdar är alltså att man inte ens får ”använda” VARK i sin undervisning utan att först köpa en av deras licensen.
Ett annat framträdande kommersiellt representant inom fältet är Institute for Experiental learning som saluför en annan storsäljare: Kolb Experiential Learning Profiles (KELP). Profileringen kostar 35 USD per testad individ. Modellen är mindre spridd i Sverige än i t.ex. Anglosaxiska länder.

Vad är lösningen?

Education Endowment Foundation (EEF) är respektiingivande organisation med det uttalade syftet att stödja evidensbaserat lärande. EEF producerar sammanfattningar av kunskapläge inom en mängd områden och ger lättlästa, konkreta råd på basen av extensiva litteraturöversikter. Och de har resurser: Storbrittaniens utbildningsdepartement har tilldelat dem anslag motsvarande > 1 miljard SEK.

EEF har producerat en rapport som specifikt rör learning styles. De sammanfattar kunskapsläget med följande ord:

1. The number of high-quality studies of learning styles are extremely low. As a result no impact is displayed. Schools implementing approaches with very limited evidence should carefully consider how they would monitor impact and mitigate against the risk of negative effects.

2. Learners are very unlikely to have a single learning style, so restricting pupils to activities matched to their reported preferences may damage their progress. This is especially true for younger learners in primary schools whose preferences and approaches to learning are still very flexible.

3. Labelling students as particular kinds of learners is likely to undermine their belief that they can succeed through effort and to provide an excuse for failure.

4. It appears to be more promising to focus on other aspects of motivation and self-regulation to engage pupils in learning activities.

5. Teachers should aim to support pupils to take responsibility for success in their learning and develop their own successful strategies and approaches.

EEF:s slutsatser stämmer väl med vad Fleming & Mills [3] faktiskt hävdade, nämligen att VARK-modellen skulle fungera som

a catalyst to empower students to reflect on their own sensory preferences and modify their study methods accordingly.

och artikeln avslutas med följande "brasklapp":

Although it is not yet possible to document the effect of these changes in terms of learning, at this stage the questionnaire is identifying differences, provoking reflection on learning and teaching practices and receiving favorable comments from both students and staff.

I korthet, slutsatser som drogs av Fleming & Mills [3] liksom (och viktigare) EEF är kongruenta med dagens konsensus (jmf [9, 10]), dvs

att man ska uppmuntra studenterna att reflektera över sina studietekniker och
att lärare bör applicera en ”multimedia-approach” i sin undervisning [11], dvs presentera stoff på ett så rikhaltigt sätt som möjligt, dvs med tal och text bilder, exempel på praktiska applikationer och inbjuda till diskussioner.

Coda
För dig som identifiera dig som en visual learner – :) – kan följande video eventuellt vara upplysande: The Biggest Myth In Education.

Bibliografi

Thelen, H. A. (1954). Dynamics of groups at work (Chicago: University of Chicago Press.).
Coffield, F., Moseley, D., Hall, E., and Ecclestone, K. (2004). Learning styles and pedagogy in post-16 learning: a systematic and critical review (London: Learning and Skills Research Centre).
Fleming, N. D., and Mills, C. (1992). Not another inventory, rather a catalyst for reflection. To Improve the Academy 11, 137–155.
Calvert, G. A., Campbell, R., and Brammer, M. J. (2000). Evidence from functional magnetic resonance imaging of crossmodal binding in the human heteromodal cortex. Curr. Biol. 10, 649–657.
Dekker, S., Lee, N. C., Howard-Jones, P., and Jolles, J. (2012). Neuromyths in Education: Prevalence and Predictors of Misconceptions among Teachers. Front. Psychol. 3, 429.
VARK Research – what do we know about VARK? Available at: https://vark-learn.com/research-statistics/ [Accessed January 22, 2024].
Pashler, H., McDaniel, M., Rohrer, D., and Bjork, R. (2008). Learning styles: concepts and evidence. Psychol. Sci. Public Interest 9, 105–119.
Husmann, P. R., and O’Loughlin, V. D. (2019). Another Nail in the Coffin for Learning Styles? Disparities among Undergraduate Anatomy Students’ Study Strategies, Class Performance, and Reported VARK Learning Styles. Anat Sci Educ 12, 6–19.
Newton, P. M., Najabat-Lattif, H. F., Santiago, G., and Salvi, A. (2021). The learning styles neuromyth is still thriving in medical education. Front. Hum. Neurosci. 15, 708540.
Newton, P. M., and Salvi, A. (2020). How common is belief in the learning styles neuromyth, and does it matter? A pragmatic systematic review. Front. Educ. 5.
Ilhan, G. O., and Oruç, S. (2016). Effect of the Use of Multimedia on Students’ Performance: A Case Study of Social Studies Class. Educational Research and Reviews 11, 877–882.

Relaterad information:
Effektiv inlärning
UMCQ-QUIZ